Fertilitet

Fertilitet betyder förmåga att fortplanta sig. Fertil ålder är den tid i livet då kvinnor och män kan bli gravida och få barn. Fertiliteten sjunker med åldern hos både män och kvinnor, men snabbare hos kvinnan. Detta då i takt med att hon blir äldre minskas antalet ägg och kvaliteten försämras. En kvinna föds med ungefär 1 miljoner ägg. Vid puberteten finns endast hälften av äggen kvar.

Den biologiskt mest gynnsamma åldern, alltså den mest fertila åldern för att bli gravid, är hos kvinnor 18–25 år och hos män under 35 år. Av sociala och ekonomiska skäl planerar dock många att bli föräldrar betydligt senare. Fertiliteten börjar klart minska efter 30 års ålder, och vid 35 är möjligheten att bli gravid avsevärt mindre än tidigare.

Varje månad en frisk 30 årig kvinna försöker bli gravid, har hon ca 20% möjlighet att lyckas bli gravid per cykel. Vid 40 år minskar möjligheten till 5% att lyckas bli gravid per cykel. Det skiljer sig dock från kvinna till kvinna. Vissa kan bli gravida utan svårighet i 40-årsåldern, andra kan ha svårt redan i 25-årsåldern. Detta innebär inte att alla ska bli gravid vid 20 års ålder. Det går att bli gravid senare i livet. Men det är viktigt att vara medveten om att möjligheten att bli gravid minskar med åldern.

Gör vårt självtest: fertilitetstestet

Hur blir man gravid?

För att bli gravid måste du ha fått mens. Då är du könsmogen och kan bli gravid. Du kan bli gravid på flera sätt. Det vanligaste är att spermier kommer med sperman från penisen in i slidan vid ett slidsamlag eller genom insemination (att föra in spermier i slidan). Ytterligare en variant är provrörsbefruktning. Om du vill bli gravid ska du ha oskyddat samlag eller inseminera spermier dagarna före din ägglossning.

När kan du bli gravid?

Om du vill bli gravid har du störst chans att bli gravid om du har samlag vid tiden för ägglossning och det första dygnet därefter. Ägglossningen sker ungefär två veckor före nästa mens startar. Kvinnans ägg kan bara bli befruktat när det lossnat från äggstocken, då är ägget befruktningsbart i högst 24 timmar. Mannens spermier kan oftast leva upp till flera dagar. Därför kan det vara bra att ha samlag / föra in spermier 2-3 dagar före ägglossning till 1-2 dagar efter. Vid klimakteriet upphör ägglossningarna och du kan därefter inte få biologiska barn.

Kan man bli gravid under mens?

Du kan bli gravid även när du har mens, risken är liten men den är heller inte noll. Vid ETT oskyddat samlag är chansen att bli gravid ca 2-4%. Försöker samma par att bli gravida under hela menscykeln ökar chansen till ca 20-25%. Om du inte vill bli gravid bör du därför använda skydd.

Hur känns det att vara gravid?

Det finns många tecken och symptom på att man är gravid. Det mest förknippade tecknet är att mensen inte kommer som den ska. Mensliknande blödningar kan dock uppstå trots graviditet. Andra saker som kan vara tecken på graviditet är;

• Illamående och/eller trötthet
• Humörsvängningar
• Brösten ömmar, svullnar, bränner och kan bli lite knöliga
• Bröstvårtorna växer och styvnar och det kan dra och sticka lite i dem
• Känsligheten för lukter kan öka
• Gasig och svullen i mage

Fertilitetsutredning

När ska man söka hjälp?

Om du och din partner har försökt bli gravida i mer än 12 månader (eller 6 månader om kvinnan är över 35 år) utan resultat benämns detta som ofrivillig barnlöshet och ni har då rätt till att söka hjälp.

Utredning och undersökningar

I en utredning ingår flera olika prov och tester. Först kontrolleras att du inte har några sjukdomar som överförs via blodsmitta, till exempel HIV, hepatit B eller hepatit C som behöver behandlas först. Vid en fertilitetsutredning analyseras sedan äggstockskapaciteten (ultraljud + AMH) hos kvinnan samt antalet spermier och dess kvalitet hos mannen.

En utredning kan ta några månader och kan ge svar på varför ni inte blir gravida.

Spermaprov

Vid ett spermaprov går det att se om och hur mycket spermier det finns och hur de rör sig.
Sperman ska vara färsk vid provtillfället. På kliniken brukar det finnas särskilda rum där det går att onanera. Vill du istället transportera sperman till kliniken går det också bra. Du får då en burk att förvara sperman i och du bör lämna den på kliniken inom en timme efter utlösning. Viktigt att tänka på är att sperman måste hållas kroppsvarm, till exempel genom att ha burken i armhålan. Om provet visar få spermier eller att dem rör sig dåligt, kan du få lämna ytterligare ett prov. Om även det andra provet visar samma resultat som det första, är

det troligt att det är spermierna som är orsaken till att ni ej blir gravida.

Test av ägg och livmoder

Ibland beror barnlösheten på problem med ägglossning eller förändringar i äggledare eller livmoder. Det kan bero på flera anledningar:

• Du kan ha endometrios
• Utebliven ägglossning, till exempel vid PCOS
• Äggstockarna kan ha påverkats av användning av anabola steroider
• Infektion som klamydia eller gonorré kan göra att äggledarna fungerar sämre
• Du kan ha påverkats av till exempel strålning eller cytostatika vid behandling av cancer eller andra sjukdomar
• Du kan ha polyper eller muskelknutor i livmodern eller livmoderhalsen

Vid en utredning av ägg och livmoder går det att se om äggstockar, ägglossning, äggledare och livmoder fungerar som de ska. Det finns flera tester för detta som du även kan göra hemma.

LH-stickor

LH-stickor används för att testa om du har ägglossning. LH är ett hormon som utsöndras i kroppen ca ett och ett halvt dygn före ägglossning. LH-hormon finns då i kisset under ett dygn eller två. När du kissar på stickan går det att avläsa om hormonet finns i kroppen.

Mäta temperaturen

Vid ägglossning får du något högre temperatur. Du kan därför hjälpa dig att mäta kroppens temperatur varje morgon för att se om du har ägglossning.

Blodprov

Om du har regelbunden mens kan du få lämna ett blodprov en vecka innan mensen, som visar om du haft ägglossning. En läkare gör då ett vaginalt ultraljud där hen undersöker livmodern och äggstockarna för att se om äggledarna är öppna eller stängda. Detta kräver läkaren spolar in kontrastvätska i livmodern och äggledarna vilket kan kännas obehagligt.
Du kan få smärtstillande tabletter om du behöver.

Ett blodprov tas också för att se så hormoner fungerar bra.

Operation
I sällsynta fall görs en titthålsoperation för att undersöka vad barnlösheten kan bero på. Det kan då bero på

• Polyper eller muskelknutor i livmodern
• Vätskefyllda äggledare
• Sammanväxningar kring äggledarna
• Endometrios

Efter utredning
När utredningen är klar kan ni och läkaren diskutera vilken behandling som kan passa bäst. Det finns olika behandlingar som kan hjälpa för att få till en graviditet:

• IVF, provrörsbefruktning
• Stimulerad ägglossning
• Insemination av egna eller donerade spermier

Ibland kan det behövas flera olika behandlingar och ibland bedömer läkaren att chansen att bli gravida är god och att ni inte behöver någon behandling, utan får försöka själva lite till. Om utredningen visar att det inte finns några ägg eller spermier kan det bli aktuellt med donation eller IVF.

IVF

IVF är en provrörsbefruktning och är vanligt. Vid en IVF-behandling plockas ägg ut och befruktas utanför kroppen. Ett befruktat ägg kallas för embryo. Några dagar efter befruktningen sätter läkaren in embryot i livmodern. Där fortsätter det förhoppningsvis att sitta fast och utvecklas till ett barn.

Chansen att bli gravid med IVF är mellan 30-35 % men starkt beroende av kvinnans ålder. Efter tre IVF-behandlingar blir ca 70 % av paren gravida, och sannolikheten att lyckas är lika stor vid de fyra första försöken. Du kan läsa mer om IVF här

Stimulering till ägglossning

Om ägglossningen är oregelbunden finns det flera hormonbehandlingar som kan stimulera äggstockarna till ägglossning. Det brukar vara en enkel behandling där du får ta hormoner i tablettform.

Insemination

En insemination av egna eller donerade spermier görs strax före eller samtidigt som en ägglossning. För att behandlingen ska fungera måste äggledaren vara bra. En del behöver behandling för att stimulera ägglossningen. En del behöver få spermier från en donator. Inseminationen hjälper spermierna in i livmodern och dem behöver då inte simma så långt. Detta kan vara en passande behandling om exempelvis de egna spermierna är för få till antalet eller rör sig dåligt eller om donerad sperma ska användas. Det finns givetvis också andra tillfällen då insemination kan passa.

Hur långa är väntetiderna?

Väntetiderna för behandling är olika och skiljer sig mellan regionerna. I dem regioner där behandling ingår i vårdgarantin är väntetiden tre månader. I de regioner där behandling inte omfattas av vårdgarantin kan väntetiden vara längre. Du kan även göra din behandling på en
privatklinik, men även dem kan ha väntetid och avgifterna är dyrare.

Hur mycket kostar en behandling?

På offentligt finansierade kliniker betalar du en patientavgift för undersökningar och behandlingar. Kostnaden kan variera mellan olika landsting. Både behandlingar och läkemedel omfattas av högkostnadsskyddet.

På en privat klinik bekostar du hela avgiften själv. Kostnaden kan variera beroende på
typen av behandling. Det kan också variera mellan olika kliniker.