Infertilitet

Infertilitet är ett annat ord för att inte kunna bli gravid och kan drabba både män och kvinnor. Det finns flera orsaker till infertilitet. En beskrivning som används mer frekvent är ofrivilligt barnlös. Det finns två olika typer av infertilitet:
• Primär infertilitet, om du aldrig fått biologiska barn eller varit gravid
• Sekundär infertilitet, om du varit gravid tidigare, men inte lyckats igen

Infertilitet
Infertilitet Infertilitet


Infertilitet

Cirka 20-25% av alla som försöker uppnår inte en graviditet inom 1 år. Det brukar kallas för infertilitet, eller ofrivillig barnlöshet. Det är vanligt med barnlöshet men det finns behandlingar som kan hjälpa. Barnlöshet kan också bero på att förutsättningarna inte finns. Du kanske lever i ett samkönat förhållande, är ensamstående eller lever i ett förhållande där den andra inte vill ha barn. Oavsett förutsättning finns det hjälp att få. Börja med att söka hjälp på en vårdcentral, där en läkare kan remittera vidare till lämplig specialist. Alternativt kontakta en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en infertilitetsklinik på ett sjukhus för att få en utredning eller behandling.

Varför blir man inte gravid?

  • Hos en tredjedel beror barnlösheten på spermierna
  • Hos en tredjedel beror barnlösheten på livmodern eller äggen
  • Hos en tredjedel beror barnlösheten på en kombination av saker, eller så går orsaken ej att identifiera. Det kallas för oförklarad barnlöshet.

Om du vill bli gravid men ej lyckats finns det utredningar och undersökningar som kan hjälpa dig att ta reda på orsakerna. Du kan därefter rådgöra med din läkare om olika alternativ.

Manlig infertilitet

Spermier börjar produceras i puberteten, därefter bildas det nya spermier hela livet. När du blir äldre kan spermierna bli sämre, det behöver dock inte vara så. Om spermierna inte fungerar som de ska, om dem är för få eller att det inte finns några spermier alls i sädesvätskan, kan detta leda till ofrivillig barnlöshet. Runt en femtedel av alla män har otillräcklig spermaproduktion. Detta kan bero på en eller flera saker:

  • Du har eller har haft en infektion i bitestikeln, till exempel klamydia eller gonorré
  • Du har testiklar som inte kommit ner i pungen
  • Du har blockerade sädesledare på grund av bråck eller prostataoperation.
  • Du har påverkats av till exempel strålning eller cellgifter vid tidigare behandling för cancer eller andra sjukdomar.
  • Du har använt anabola steroider som påverkat testikelfunktionen
  • Det kan också bero på ärftliga sjukdomar, diabetes, kraftig övervikt och ålder

Boosta spermakvaliten

Forskning visar att livsstil spelar en stor roll för spermakvaliteten och spermiernas förmåga att ”simma” till ägget för att befrukta detta. En näringsrik och hälsosam kost ger bra förutsättningar för en god spermakvalitet. Undvik transfetter och mättat fett så som processat kött och rött kött. Undvik även koffein. Låt dig inspireras av medelhavet och fyll din tallrik med mycket frukt, grönsaker, fullkorn och fisk. En bra kost i kombination med motion är bra för både hjärtat och fertiliteten.

Det finns även studier som visar att män som får utlösning varje eller varannan dag tycks minska mängden dna-skadade spermier.

Kvinnlig infertilitet

Till skillnad från mannen som löpande bildar nya spermier hela livet, föds kvinnan med ca 1 miljon ägg som successivt minskar med åren. Vid puberteten finns ca hälften kvar. Vid ungefär 35 års ålder börjar kvinnans fertilitet sjunka avsevärt, vilket beror på att antalet omogna ägg i äggstockarna försvinner relativt snabbt. Vid problem med ägglossning eller förändringar i äggledare eller livmoder kan ofrivillig barnlöshet uppstå.
Detta kan bero på en eller flera saker:

  • PCOS (du kan läsa mer om PCOS längre ned i artikeln)
  • Endometrios (du kan läsa mer om PCOS längre ned i artikeln)
  • Äggledarna fungerar sämre efter en infektion som klamydia eller gonorré
  • Polyper eller muskelknutor i livmodern eller livmoderhalsen
  • Du har påverkats av till exempel strålning eller cellgifter vid tidigare behandling för cancer eller andra sjukdomar.
  • Du har använt anabola steroider som påverkat äggstockarna
  • Du kan vara underviktig eller kraftigt överviktig
  • Det kan också bero på ärftliga sjukdomar och ålder då äggens kvalitet försämras med åren

PCOS

PCOS är en av de vanligaste orsakerna till mensrubbning hos kvinnor i fertil ålder och innebär att du har många äggblåsor på ena eller båda äggstockarna samt ofta mycket testosteron i kroppen. PCOS upptäcks oftast när du försöker att bli gravid, men inte blir det. Att du inte blir gravid kan bero på att du sällan eller aldrig har någon ägglossning. Du kan ha PCOS utan att ha några besvär, men om du har det, finns det hjälp att få. PCOS ger ofta en eller flera av följande symtom, men kan variera:

  • Sällan eller aldrig mens
  • Lätt för att gå upp i vikt
  • Finnar
  • Minskad sexlust
  • Svårt att bli gravid
  • Känna dig nedstämd och sällan energisk
  • Mycket hår på kroppen till exempel i ansiktet, på bröstet, magen och låren

Endometrios

Tio procent av alla kvinnor har endometrios av lättare eller svårare karaktär. Endometrios är en kronisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, oftast i bukhålan, och är en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet. Kvinnan kan få svåra smärtor vid menstruation och samlag och sjukdomen kan också leda till sammanväxningar som hämmar äggledarfunktionen och som i sin tur kan påverka äggkvaliteten. Detta kan göra det svårt att bli gravid. Endometrios ger ofta en eller flera av följande symtom, men kan variera:

  • Smärta vid mens eller ägglossning
  • Smärta i nedre delen av magen mer eller mindre hela tiden
  • Smärta som strålar ut mot ryggen och ner i benen
  • Smärta långt in i slidan och i magen när du har slidsamlag
  • Symtom som liknar urinvägsinfektion, exempelvis känna dig kissnödig ofta eller ha svårt att kissa
  • Symtom som liknar IBS, exempelvis diarré eller förstoppning
  • Smärta när du kissar eller bajsar
  • Blod i kisset eller bajset i samband med mens
  • Du känner dig allmänt sjuk, trött, illamående och har feber
  • Du blir inte gravid
  • Riklig mens

En gynekolog kan hjälpa dig att få en utredning och behandling.
Du kan också läsa mer här