Slu
Slu

Så återhämtar sig din kropp när du slutar röka


2016–17 uppgav 11 procent av den svenska befolkningen mellan 16 och 84 år att de röker dagligen. Givet att samma andel av befolkningen röker stämmer, är det strax under en miljon svenskar som röker varje dag.

Det är även känt att många som röker faktiskt vill sluta men man kanske inte alltid vet hur eller var man ska börja. Som tur är finns det mycket information som hjälper till att få reda på de bästa knepen att sluta och hur vad som händer i kroppen när man väl slutar.

 

Sluta röka faser och effekter

Det är dock aldrig för sent att sluta röka men ju förr man slutar desto bättre för kroppen. Nedan följer en lista på hälsoeffekterna av att sluta på både kort och lång sikt. Förhpppningsvis kan listan vara en motivationshöjare för att sluta röka.

Efter 1 timme

På bara 20 minuter efter att den sista cigaretten rökt sjunker pulsen och återgår till det normala. Blodtrycket börjar sjunka och cirkulationen kan börja förbättras.

Efter 12 timmar

Cigaretter innehåller många kända toxiner inklusive kolmonoxid. Denna gas kan vara skadlig eller dödlig i höga doser och förhindrar att syre kommer in i lungorna och blodet. Vid inandning i stora doser på kort tid kan kvävning uppstå på grund av syrebrist.

Efter bara 12 timmar utan en cigarett rensar kroppen sig från överskottet av kolmonoxid från cigaretterna. Kolmonoxidhalten återgår till det normala och ökar kroppens syrehalter.

Efter 1 dag

Bara 1 dag efter att du slutat röka börjar risken för hjärtinfarkt minska.

Rökning ökar risken för att utveckla kranskärlssjukdom genom att sänka det goda kolesterolet, vilket gör träning svårare. Det ökar också blodtrycket samt blodproppar och i förlängningen risken för stroke.

På bara 1 dag efter att ha slutat röka börjar en persons blodtryck sjunka, vilket minskar risken för hjärtsjukdom på grund av högt blodtryck. På denna korta tid kommer en persons syrenivåer att ha stigit, vilket gör fysisk aktivitet och träning lättare.

Efter 2 dagar

Rökning skadar nervändarna som rör lukt och smak. På bara två dagar efter att ha slutat röka kan en person märka en ökad förmåga till lukt och smak då dessa nerver läker.

Efter 3 dagar

Tre dagar efter att du slutat röka försvinner nikotin ur en persons kropp. Även om det är hälsosammare att inte ha nikotin i kroppen, kan denna första utarmning orsaka nikotinabstinens. Cirka 3 dagar efter att de slutat kommer de flesta att känna irritation, svår huvudvärk och röksug när kroppen återhämtar sig.

Efter 1 månad

På bara 1 månad börjar en persons lungfunktion förbättras. När lungorna läker och lungkapaciteten förbättras kan före detta rökare märka av mindre hosta och andfåddhet. Uthålligheten ökar och före detta rökare kan märka en förnyad förmåga till exempel löpning och hoppning. Detta gör att man lättare kan byta livsstil.

Efter 1-3 månader

På tre månader efter att ha slutat fortsätter cirkulationen att förbättras och viss risk för sjukdomar relaterade till tobak minskar.

Efter 9 månader

Nio månader efter att de slutat har lungorna läkt sig betydligt. De känsliga, hårliknande strukturerna inuti lungorna som kallas cilia har återhämtat sig från cigarettrökens negativa konsekvenser. Dessa strukturer påverkar på ett positivt sätt att skjuta slem ur lungorna och hjälper till att bekämpa infektioner.

Ungefär vid den här tiden märker många tidigare rökare en minskning av frekvensen av lunginfektioner eftersom de läkta cilierna kan göra sitt jobb lättare.

Fertiliteten ökar här nämnvärt, chansen att bli gravid likaså och behovet för att uppsöka vård eller behandling minskar.

Efter 1 år

Ett år efter att ha slutat röka minskar en persons risk för kranskärlssjukdom med hälften. Denna risk kommer att fortsätta sjunka förbi 1-årsgränsen.

Efter 5 år

Cigaretter innehåller många toxiner som får artärerna och blodkärlen att minska. Samma toxiner ökar också sannolikheten för att utveckla blodproppar.

Efter 5 år utan rökning har kroppen läkt sig tillräckligt för att artärerna och blodkärlen kan börja vidgas igen. Denna breddning innebär att blodet är mindre benägna att koagulera, vilket minskar sannolikheten för stroke. Detta är positivt då behovet av läkemedel mot sjukdomar som påverkar hjärtat minskas samt att en ändring av livsstil kan bli möjlig.

Risken för stroke och andra sjukdomar kommer att fortsätta minska under de kommande 10 åren när kroppen läker mer och mer.

Efter 10 år

Efter tio år är en persons chanser att utveckla lungcancer och dö av den grovt halverad jämfört med någon som fortsätter att röka. Sannolikheten för att utveckla cancer i munnen, halsen eller bukspottskörteln har minskat avsevärt.

Efter 15 år

Efter 15 år av att ha slutat röka är sannolikheten för att utveckla kranskärlssjukdom motsvarande en ickerökare. På samma sätt har möjligheten för att utveckla cancer i bukspottskörteln minskat till samma nivå som en ickerökare.

Efter 20 år

Efter 20 år sjunker risken för för sjukdomar och dödsfall relaterade till rökning, inklusive både lungsjukdom och cancer, till samma nivå en person som aldrig har rökt i sitt liv. Risken att utveckla bukspottkörtelcancer har också minskat till samma nivå som för någon som aldrig har rökt och därmed har behovet av behandling minskat.

Hur påverkar rökning fertiliteten?

De flesta förstår att rökning ökar sannolikheten för hjärt- och kärlsjukdom samt lungsjukdom. Många inser inte att det även kan leda till problem med fertilitet hos både män och kvinnor. Erektionsproblem och komplikationer under graviditet går också upp markant.

Rökningens påverkan på ägg

Nikotin, cyanid och kolmonoxid i cigarettrök påskyndar minskandet av antalet ägg. Kvinnor har ett ändligt antal vilket gör att äggen inte ersätts. Detta innebär att klimakteriet inträffar 1 till 4 år tidigare hos kvinnor som röker jämfört med ickerökare. Utöver detta är rökning associerad med följande fertilitetsproblem:

  • Problem med äggledarna, inklusive blockeringar som förhindrar att ägg och spermier möts.
  • Skador på äggen när de utvecklas i äggstockarna.
  • Ökad risk för missfall på grund av skadade ägg, skador på det utvecklande fostret eller förändringar i livmoderslemhinnan.
  • Förändringar i livmoderhalsen och en ökad risk att utveckla livmoderhalscancer.

Det är viktigt att påpeka att inte alla dessa problem direkt orsakas av tobaksrökning. Även oskyddat sex kan öka risken för exempelvis bäckeninfektion och blockerade äggledare. När ägg i äggstockarna skadas är detta dock troligen en direkt orsak till rökning.

Rökningens påverkan på spermier

Manliga rökare kan drabbas av minskad spermiekvalitet med lägre antal spermier och rörlighet hos spermierna samt ökat antal onormalt formade spermier. Utöver detta kan även rökning minska spermiernas förmåga att befrukta ägg.

Studier av manlig rökning har visat en minskning av kvaliteten på sperma. Hur påverkas spermier? Män som röker har minskad spermiekoncentration, minskad rörlighet, färre normalt formade spermier och ökade skador på spermiernas DNA.

  • Koncentration av spermier: Spermikoncentration avser antalet spermier som finns i en uppmätt mängd sperma. Studier visar en minskning av spermiekoncentrationen med en fjärdedel hos män som röker.
  • Spermiers DNA: Vissa studier har funnit att spermier för rökare har ökad så kallad DNA-fragmentering. Spermier vars DNA är skadat kan leda till problem med befruktning, utveckling av embryot och ökade missfall. Manliga rökare kan också ha onormala hormonnivåer, vilket kan påverka fertiliteten.
  • Spermiers form: Onormalt formade spermier simmar ofta inte tillräckligt bra för att komma till ägget och kan med stor sannolikhet inte befrukta ett ägg. Manliga rökare har färre normalt formade spermier än ickerökare.
  • Spermiers rörlighet: Spermierörlighet handlar om spermiernas simförmåga. Om spermier inte kan simma ordentligt kan de ha problem med att nå ägget och befrukta det. Hos män som röker fann forskare en minskning av spermiernas rörlighet med 13%.

Rökning och erektionsproblem

Rökning är starkt korrelerad med en ökad risk för erektionsproblem. Studier visar en trefaldig ökning av risken för erektionsproblem hos manliga rökare. Ju mer en man röker, desto mer sannolikt är det att han kommer att drabbas.

Erektionsproblem är inte det samma som infertilitet men om det är svårt sexuell prestation är det inte lätt att bli gravid. Den goda nyheten är att sluta röka verkar förbättra prestationen. En studie fann att efter mer än sex månaders efter att testpersonerna slutade rapporterades en mer än 50% förbättrad sexuell prestation.

Hur påverkar rökning ens förmåga att bli gravid?

Kvinnor som röker är inte lika fertila som ickerökare. Fertiliteten hos både manliga och kvinnliga rökare är ungefär hälften så stor som fertiliteten hos ickerökare. Sannolikeheten för fertilitetsproblem ökar med antalet cigaretter som röks dagligen. Med andra ord är det bra att sluta röka innan en behandling med IVF.

Även behandling för att öka fertiliteten som IVF kanske inte helt kan övervinna rökningens effekter på fertilitet. Kvinnliga rökare behöver mer läkemedel som stimulerar äggen under IVF och har färre ägg och har 30% lägre graviditetsnivåer jämfört med patienter vid behandling med IVF som inte röker.

Eftersom rökning skadar det genetiska materialet i ägg och spermier är missfall och fosterskador högre hos patienter som röker. Kvinnor som röker är mer benägna att få en graviditet med ett foster som har Downs syndrom än ickerökande mödrar. För tidigt födda barn förekommer också oftare bland kvinnliga rökare. Tilläggas bör att även rökfri tobak leder till ökade missfall.

Påverkar rökning barn?

Män vars mödrar rökte ett halvt paket cigaretter eller mer om dagen hade lägre spermier. Rökning under graviditeten kan också leda till tillväxtbegränsning hos barnet före födseln. Barn med lägre än förväntade födelsevikter löper högre risk för medicinska problem senare i livet t.ex. diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Barn vars föräldrar röker har ökad risk för plötslig spädbarnsdöd och för att utveckla astma.

Om man slutar röka, kommer chanserna att bli gravid att förbättras?

Ja helt klart. Att sluta röka kan förbättra fertiliteten men minskningen av äggtillförseln kan inte vändas. Graden av komplikationer vid graviditet på grund av rökning minskar ju längre en person är rökfri.

Att sluta röka kan vara svårt men studier visar att chansen för framgång är mycket högre om man diskuterar saken med en läkare. Ibland kan tillfällig användning av och behandling med receptfria läkemedel som nikotinersättning som nikotintuggummi eller plåster förbättra rökavvänjningen och man kan använda dessa när man försöker bli gravid. Även om det i allmänhet inte rekommenderas att använda dessa under graviditeten, kan man diskutera med sin läkare om att överväga att använda dem under graviditeten.

5 tips på att kunna sluta röka

Nedan listar vi några matnyttiga tips på hur man kan hitta motivation eller hjälp till att sluta röka och på så sätt öka sin fertilitet, sin livsstil och hälsa i övrigt.

Hitta en anledning till att sluta röka

För att bli motiverad behöver man en personlig anledning att sluta. Det kan vara för att skydda familjen från passiv rökning eller sänka din risken att få lungcancer eller hjärtsjukdom. Framförallt kan en ökad fertilitet vara en stark motivationsfaktor.

Nikotinplåster och nikotintuggummi

När man slutar röka kan man få huvudvärk, påverka humöret eller minska en persons energi. Här kan nikotinplåster och nikotintuggummi hjälpa. Att dessa läkemedel är receptfria är viktig information som bör beaktas. Det ska också nämnas att dessas sätt inte rekommenderas att användas när man är gravid.

Ta stöd av nära och kära

Berätta för vänner, familj och andra nära och kära att vid försöker sluta. De kan uppmuntra att fortsätta, särskilt när man är frestad att tända en cigarett. Be kompisar att låta bli att röka när man ses.  Detta är ännu viktigare vid en graviditet. Då kan ta hjälp av sin partner för att öka sin fertilitet.

Prova igen efter ett misslyckat försök att sluta röka

Många försöker flera gånger innan de ger upp cigaretter för gott. Bli inte avskräckt vid ett återfall. Tänk istället på vad som ledde till återfallet och försök att undvika den specifika situationen.

Lättare träning

Att vara aktiv kan dämpa nikotinsug och lindra viss abstinens. Ta på dig joggingskorna istället när du känner för att tända en cigarett. Även lättare träning hjälper, som att gå med hunden eller att rensa rabatterna i trädgården. För män är detta dubbelt positivt då spermierna mår bra av fysisk aktivitet och positivt påverkar fertiliteten.